SOPHIA

Jag tror bestämt att studenter är det mest kritiska och kräsna folkslaget på den här planeten. Så fort en föreläsare börjar sväva utanför kursmaterialet eller är seg på att förklara något vi redan förstått stänger vi av öronen. Mobilen åker fram, tidningar läses och det blir surrigt i föreläsningssalen. Vi är extremt krävande och vill att varje minut ska vara så effektiv som möjligt - för annars kan det ju faktiskt hända - ve och fasa att man måste gå över tiden. Med tiden menas alltså en kvart innan den schemalagda sluttiden.

Händer det att en engångsföreläsare är dålig kan det mycket väl tänka sig att halva gruppen bara reser sig upp och lämnar salen, mitt under pågående föreläsning. För att inte tala om igår när sista talare om inriktningarna kom från miljöekonomi (vilket ingen verkar vilja läsa). Helt plötsligt var vi 25 istället för 250. Hur jobbigt är det egentligen att lyssna i fem minuter på något som inte direkt intresserar en?

Men det är så vi fungerar tror jag. Allt fokus ligger på oss, eller snarare på det vi behöver veta till tentor, framtida val och liknande. Vi är pressade att klara studierna och det hanterar vi genom att inte ta in mer än nödvändigt. En föreläsare som ska prata om sådant som ligger utanför tentan kan nog räkna med att prata utan åhörare. Vi fokuserar på tentor, inte kunskap. Sedan lär man sig så klart massor på vägen. Men målet är i första hand nästa stundande tenta.