Fegis

Idag pratade jag och några vänner om det här att vara ensam hemma i ett stort och mörkt hus (som vårat hus till exempel). Jag sa det att jag är inte särskilt rädd hemma. Undviker att vara i källaren när jag är själv men annars är det lugnt. Brukar ha många lampor tända och enda gången det är lite jobbigt är när man ska tvätta ansiktet för då ser man ju ingenting. Så nej jag är inte rädd för mitt hus kom jag fram till.

Jo tjena! Höll nyss på att hoppa ur brallorna när kaffemaskinen började låta av sig själv. Det var visst lite läskigt iallafall...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback