Valborg

Igår fick jag fint besök av kära Mian. Det var så himla mysigt att träffa henne igen och vi hade minst sagt mycket att prata om. Äntligen är hon hemma igen även om jag får lov att säga att tre månader har gått sjukt snabbt. Vad har jag hunnit med egentligen? Säkerligen en hel del men inte så mycket spännande om man jämför med vad hon har upplevt under tiden.

Ikväll blir det som traditionen lyder Blackeblixten hela kvällen (och natten) lång. Men det är mest roligt och jag känner ändå inget sug efter att gå till någon majbrasa. Valborg är basket för mig helt enkelt och det är ju faktiskt för en god sak. Innan dess tänkte jag hinna med ett eget träningspass, frågan är bara om det ska bli spåret eller gymmet. För tillfället känns ingetdera särskilt lockande men jag kan ju inte sitta här inne och slöa hela dagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback